Till mamma....

 
I dagens tidning, vilken annons, shit detta vore en dröm för mamma....
Sitter och drömmer om obefintliga pengar som lätt skulle gå till ett sådant boende för mamma, som ALLTID ställer upp, vi har ingen som hjälper och barnen så mycket som hon när det gäller barnvakt, om vi har lite tjärvt osv, hon är pansionär och har ett hjärta av guld kan ge sin sista kr om det är så, jag är likadan och det är från mamma jag fått den egenskapen på gott och ont....
Det har hänt att man haft en vecka kvar till lön, men bara tex mat för två dagar.... så trillar nån släktning in eller två, självklart bjuder vi på middag, även om det sen blir ett himla pysslande att få ihop till restrerande dagar.
Som tur är har vi inte det så ofta och när det hänt har allting alltid löst sig, det går ju inte undgå heller när vi är så pass många som lever på en lön, tro mig sitter inte och degar, letar jobb för fullt och ser till att min beskärda del tillfaller hushållet.... det är så man är uppväxt att alltid ta hand om sina barn prio 1 sen sig själv... ennu en sak på gott och ont.
 
HUR SOM vore livet enklare om man kunde få en puff av lycko klöver eller annat som gjorde livet en aning lättare och inte så strävsamt att alltid kämpa uppför tar faktiskt på krafterna...

Det är stor tabu att tala om ekonomi osv och oftast ur andras syn är man en dålig person om ekonomin inte funkar eller man helt enkelt inte har råd med semestrar varje år osv..
Man SKA tänka till man SKA HA en buffert ifall nått händer, MAN ska och ska....
Har man inte varit där så är det otroligt lätt att peka finger och anta saker, man har satt sig där man är, som man bäddar får man ligga osv osv...
Nu har ingen av oss några arv att vänta, vi har inga sparkonton som fylls på av föräldrar varje månad, vi har inte lyxen att kunna göra som vi vill...
Vi har ingen släkt som ställer upp med lån eller bidrar om det krisar sig, det kanske låter hårt och gnällande men tyvärr vårat liv ser ut så!
 
MEN ingen av oss klagar, kanske nån gång sådär 1-2 gånger per år när tex bilen inte funkar, eller om chefen klantat till det med lönen osv då kan det kännas blääää.
 
Annars är vi nöjda, har 4 SUPER FINA underbara ungar som gör livet till ett äventyr var dag, och hade INTE velat byta bort det.
 
En sak är säker man får aldrig nått gratis.
Hur mycket du än ställer upp kommer du aldrig få det tillbaka.
 
Men ändå så kommer jag nog alltid att ge den sista brödbiten till gästen som kom oanmäld för i morgon är en ny dag och ny kämpar glöd!
 
Hade jag kunnat hade jag givit dig världen...
Älskar dig mamma!
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Familjen..

En mammas tankar...

RSS 2.0